måndag 19e oktober.

 
 
Vi går ut efter två dygn under filtar och där är det plötsligt höst. Tjocka halsdukar och rosiga nästippar på cyklarna över Islandsbron. Kaffe, chai-te och jag går i en timme. Sparkar lönnlöv längs Fyrisån och en skymning av måndagen och sommaren hänger i luften. Det är nästan kallt och luktar friskt och rök och en liten gnutta kanel.
 
Jag är full, fylld till bredden, kanske till och med rågad. Det finns inte plats för någonting mer i min kropp. Nu är det höst och jag kan inte komma på någonting att önska. Det är höst och jag är nöjd. Nöjd så att det räcker och blir över. 
 
 

LONDON YAAAA

 
 
Sedan sist har jag bland annat agerat oerhört stolt plus-one åt min allra käraste unge man på gasque (typ detsamma som sittning, har jag lärt mig) i Uppsala, dansat mig svettig till discohits framförda av live-band i en studentkorridor i Lund, ätit vietnamesisk middag i Malmö och strosat längs drömmiga kullstensgator i Köpenhamn.
 
MEN!!!
 
NU!!!
 
ÄR JAG HOS CLARA I LONDON! Och hon bor numera i ett fantaaastiskt hus, lagar i detta nu mat åt mig, vi lyssnar på The Lovin' Spoonful och dricker rödvin, Camilla kommer alldeles strax och folk ska spela på The Fox and Firkin och på The Duke och vi vet inte riktigt vart vi ska och imorgon är det inflyttningsfest och allt är ungefär precis som det brukar. Det kommer bli en härlig vecka, detta.
 
 

gravitation

 
Kom just på mig själv med att tänka att nu är det som om det vore vår i magen.