om du reser dit i vår, säg att jag gärna kommer åter.

 
Känner mig lite som släktingen från London som kommer för att ta en paus från storstan i en deckare av Agatha Christie. Jag bara glider runt, lånar böcker på biblioteket som jag sedan streckläser (usch, vilket jobbigt ord det är), cyklar runt stan, dricker kaffe, lagar mat, bakar, lyssnar på musik, skriver meningar och tar sprutor mot farliga sjukdomar.
Imorgon återgår jag lite lätt till arbetslivet igen, med caféjobb. Känns mysigt. 
 
 
 

Rehab Kalmar.


Hej hej från semestern! Nu har jag varit i Sverige i fyra dagar och ska vara här i nästan dubbelt så många till. Det känns så obeskrivligt fint att jag nästan är avis på mig själv. Allra mest läser jag massa böcker, äter mat, hänger på stranden, promenerar, dricker kaffe och öl, spelar kort och minigolf. PRECIS som det ska vara. 
 

Till att börja med bor min mamma i en så fin lägga med högt till tak och massor av blommor. Jag har tagit över soffan, som ni kanske ser. Vakna där om morgnarna = Lyx. 
 
Idag var det något grått i Kalmar, så vi tog våra cyklar och hoppade på färjan och åkte över Kalmarsund, till Öland. 
 

Cyklade förbi fina fält med majs och pumpor.
 
Till Capellagården. Åk dit, om ni är på Öland. Så himla mysigt med ekologiska blommor och frukter och grönsaker i lummiga trädgårdar och bersåer, gallerier, trädgårdsbutiker och café.
 

Mamma + fika.
 

Solrosor och humlor.
 
Och luktärter.<3
 

Det jobbiga med att hänga med mamma är hennes himla bruna ben. Hjälper inte direkt mig i min sorg över London-blekhet.
 

En ypperlig dag blev det, trots tandläkarväder. Nu har jag ont i rumpan efter många mil, och tänker därför spendera kvällen med att läsa de sista sidorna i The Secret History, och lyssna på regn. 

jag har kvar av sommarn om du behagar, om du behagar komma hem ifrån england.

Som bekant har jag finbesök här, nu igen! I veckan kollade vi på blommor, åt på restaurang och gick på musikal.
 
Sedan, i helgen, tog vi tåget västerut och efter två timmar befann vi oss plötsligt bland skogar och får.

I det sagolika lilla samhället Bradford-on-Avon, närmare bestämt. Detta för att i förskott fira att min tjugoårsdag.
 
Vi bodde i ett rum vars badrum bland annat innefattade badkar, gigantisk dusch, fåtölj och bokhylla. 
 
Hotellet hade fantastiskt frukost + en i personalen som såg ut som Eddie Redmayne. Blev så himla kär.
 
Saker vi gjorde: Promenerade långt, läste, hängde, fikade, gick i små trädgårdsaffärer & promenerade igen.
 
Och var så taggad att jag tog fåniga spegelbilder. Att gå i skogen och lukta på blommor + dricka öl och kaffe är vår grej. En ypperlig och välbehövd utflykt var det, till en så inspirerande och drömmig plats, och inte minst var det hemskt fint att se sig omkring lite utanför London. Ju mer jag ser, desto djupare och mer passionerad blir min förälskelse i detta land.
 
Fint är också att mamma och England knutit vänskapsband, och trots att hon till en början tyckte att jag flyttade onödigt långt bort så förstår hon mig nu mycket väl. Helt ärligt tror jag att hon skulle flytta hit på momangen om bara fick chansen.
 
Imorgon rör hon sig i alla fall hemåt, vilket är sorgligt, men vi hade knappast kunnat ha haft bättre dagar eller ens finare väder. Redan på torsdag kommer nästa person och tar över besöksplatsen. Denna gång är det en efterlängtad storebror.