trehundrasextiotvå.

Kategori: poemiskt

 
det är lite som att flytta utomlands
(vilket det rent bokstavligt också är)
men inte bara byta klimat
valuta
och så
utan 
allt annat med
 
en återfärd är omöjlig
broarna har brunnit
det som fyllde upp utrymmet finns inte
ingenstans
finns det

för bränderna har slocknat
askan har fallit
i smulor
som snö
över älvar och dalar och vattendrag

och nu
minns vi
förhållningssätt och hälsningsfraser
men 
vi använder dem inte
de behövs inte 

de finns kvar i det som var
i en liten ask tillsammans med specifika
dofter och 
platser och 
låtar och
bleknade och urtvättade nyckelord 

asken får stå på fönsterbrädan
bredvid 
en nykläckt murgröna
och 
sola sig i majsolen
medan jag tar 
den långa vägen hem
eller 
sitter på uteserveringen

där trivs det nog bra, 
det som ligger där i
souvenirer från en tid
allt som fastnade ögonfransarna
nya är biljetter bokade



 
Kommentera inlägget här: