tre dagar kvar till en torsdag som alla andra.

 
hej alla.

hoppas ni har haft en trevlig ledighet om ni varit lediga och en god jul om ni firat en sådan. själv har veckan varit den finaste och mysigaste på mycket mycket länge. har ätit mer än på ännu längre, kollat på disney, bakat, gått på bio och mest bara hängt med bebismage. 

nu har syskon och kusiner åter börja droppa av åt olika håll och på måndag åker jag till stockholm för att typ...fika...ännu mer.... och hänga med daniel och säkert göra lite annat mys också. nästa helg nångång åker jag to the great north och ska stanna mer än typ 72 timmar vilket känns lite ovant men kul. 

om en månad minus två dagar åker jag till malaysia vilket känns ännu mer ovant och kul.
 
sedan vet jag inte riktigt vad som händer men livet känns i alla fall oerhört pirrigt och spännande och det är väl precis så det ska vara, så jag är pepp. 



för gamla tiders skull.

Rasmus + jag + varm choklad + Emmas garagetak + bakissöndag + februari. (Elsas bilder.)

Här om dagen såg jag filmen om Håkans spelning på Ullevi, blev överraskat sprängnostalgisk och slogs av en oerhörd saknad till de personer som utgjorde min vardag back in the days, då Håkan var ständigt givet soundtrack. Så jag grävde lite i olika tumblr-arkiv och sköljdes snart över av en våg med soffhäng, Twin Peaks, ljusa sommarnätter, platåskor, Star Wars, longboards, hembakat, projektrapporter, Bon Iver, folköl, nytagna körkort, rymdtryck och allt det andra som hörde de övre tonåren till.

Och detta är givetvis skrivet av ett romantiserat sinne, men himmel vad fina de där dimmiga dagarna var ändå. Vad noggrant vi nyttjade varenda hörn på staden i norr, sov hos varandra och rätt ofta inte alls, drack te och vin, blev kära och hjärtekrossade, cyklade hem i soluppgångar och solnedgångar och nattabadade och fyllekäkade. Ja ni, mina vänner. Dimmiga dar, det var fina dar.

Låt oss avsluta med en av Emmas fenomenala sammanfattningar. Här av ett mars som känns som hundra år sedan.



 
 
 

Dom jävlarna ska skjutas

Okej, alltså denna produktion:



Superhjältskvinnor som revanschar på våldtäktsmän. Känner redan nu hur debatten ba kommer spåra ur av rosenrasande män som menar att kvinnor också våldtar.

Myser av tanken. I'll bring the popcorn.